Vad sägs om en brevskrivare av manligt kön? 

fullsizeoutput_1da

Jag är en man som höll en ljuvlig kvinna i min famn, men i jakt på mig själv förlorade jag henne på kuppen. Nu vill jag gärna ha tillbaka henne, men hon verkar inte ha lust. Hur ska jag göra?

Kära mannen, vissa historier har bitterljuva slut! Nu talar jag lite emot min egen genre, som alltid slutar lyckligt. Därmed också sagt att man är framme när man är framme. Det är helt suveränt att du hyllar den ljuvliga kvinnan, och insiktsfullt att veta hur du tappade bort henne. Frågan är bara – vill hon ha tillbaka dig? Min erfarenhet från den långa vindlande väg som kallas Kärlek är att undanglidande, tveksamma svar i digital form, till en någon gång älskad ges för att inte såra hen ytterligare. Kanske vill hon inte säga rakt ut, trots att du stalkar henne, att ”fattar du ingenting, jag var kär i dig och skulle ha varit ”din hund om jag bara finge vara i din närhet”. Men du sumpade chansen och gjorde en del skitspåniga grejer – aldrig att jag vill ha sån hjärtesorg igen. Gilla läget, stick! Och nej, vi kan inte vara vänner för det är bara ett långsamt farväl och det fixar ingen av oss för då kommer vi bara ligga igen.”

En väninna till mig, den kloka listiga roliga vackra (vad det nu har med saker att göra att kommentera människors utseende, fast för RomanceHjältinnan är nästan alla utom Donald Trump i all sin idioti vackra) författarinnan Maria Ernestam, har jag en gång lovat en broderad kudde, bara jag hittar orange frotté. På den skall lyda orden ”Just because it’s meant to be betyder inte att det kommer att bli”.

Är det svar på din fråga, bästa mannen? Även du kommer finna ett lyckligt slut på ditt sökande, men kanske var den ljuvliga kvinnan din ljusbärare. Tacka henne jämt för det!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

5 × tre =